Vardagsord - by emma

Det är plötsligt väldigt jobbigt att jobba när man vet att man bara ska jobba några få dagar.
Annars går det liksom av bara farten, men nu känns det som att jag har ett berg att bestiga fram tills på torsdag eftermiddag.

Oh, well.

Jag har fått tummen ur och varit både till tandläkare med min djävulstand och till läkare med tummen.
Domen från tandläkaren var rotfyllning alternativt utdragning.
Det känns ju ungefär lika lockande båda två. Om man tänker på att en rotfyllning kostar ett antal tusenlappar mer.
Och att när tanden väl är borta så är den borta.
Jag ska överväga noga tyckte han, min tillfälliga tandläkare. Och det kan nog vara bra.

Och tummen ska röntgas.
På drop in på gamla Västra sjukhuset.
Men jag vet inte när för jag är ju strandad här ute på vischan hela veckan utan bil.
Kanske kan sluta tidigare nån dag om vi blir fulltaliga.


Julen va bra också kan jag väl tillägga.
Vi va ut på Konrad av alla ställen helt oplanerat, med lite folk. Det va bara dom och Cirkus som hade öppet, och där va det tvärdött så vi gick vidare.
På Konrad var allt sig likt förutom att ALLT va vitmålat. Allt som tidigare va trä va vitt. Och i baren hade dom ställt ett par av dom segaste idiot-brudar som va fullständigt inkompetenta bakom en fullsmetad bar. Tror jag väntade en halvtimme på en cider.
Så det va ju sådär.

Men men.

Nu har jag lunch om fem minuter.
Det blir rester av mammas jansson.
Sen blir det ingen mer julmat för i år.