Vardagsord - by emma

Jobb igår, barhelg vilket är ovanligt och jävligt kul.
Bar ikväll igen då alltså.

Imorse infann hon sig för att ikläs nalledräkt, på Harrys, omkring nio imorse.
Det va lite segt.
Vaggade runt i en timme i Stadsparken vid invigning av nappträdet.
Vaggade tillbaka till Harrys.
Åt.
Hem och sova.
Satte klockan på 45 min.
Somnade och vaknade tvärt och kände mig som jag hade blivit överkörd av en buss.
Satte fram larmet en halvtimme.
Sov.
Vaknade.
Busskänslan var kvar.
Låg kvar i sängen i en halvtimme till.
Men det lyste helt undebart av solbrilleväder i mitt gula vardagsrum på andra sidan hallen så till slut kröp jag mödosamt in i duschen.
Och nu har jag preparerat mig med lite gamla kent-godingar.
Det va det som behövdes.

Stan ska det bli.

Det är lördag.
Solen skiner.
Det är typ 8 plusgrader.

Är vintern över nu...?




//e

Japp.
Jag gör inte så mycket väsen av mig längre varken på bloggen eller någonannanstans, för plötsligt har jag ramlat in i en ny livsstil som innebär allt annat än att sitta och hänga med datorn i knät.
Jag har börjat min praktik på 12 veckor, vilket innebär att denna morgonhatande person ska tvingas upp i ottan i tre månader, packa sin kappsäck och ge sig av till fots ner på stan.
Hon har ju flyttat också, och har ingen bil, för den tvingas bo hos mamma under dessa tolv veckor.
Och jobbet rullar på som vanligt, vilket ju iochförsig är kanon, men det blir lite övermäktigt kan jag känna.
Redan.

Iallafall fick jag som jag ville och ska vara projektledare för ett projekt som jag också ska skriva om som mitt examensarbete.

Så det är ju roligt.
Det blev lite mycket lite plötsligt bara, så snabba puckar med att börja här. Efter att ha suttit mer eller mindre på rumpan i några månader så känns det som att få en 150 kilos häst kastad i famnen.


Och Korven har lämnat jordelivet.
Min älskade katt, som har varit som en hund för mig, sen jag va 13 år, fick somna in i måndags.
Och jag kommer aldrig mer få mata honom med skinka och höra honom säga "wäääää" med kraxande röst för att han inte kunde jama.

Det var skapligt jobbigt att säga adjö kan jag ju säga.




Men det är rätt kul att plötsligt få en massa kontakter i stan. Nyss pratade jag med Bosse på HM till exempel. Han ringde mig.
Och i eftermiddag ska jag ha möte med Carlforsska inför modeveckan.
Och kanske Claudia som är marknadsansvarig för Igor.


Aa, nej. Lite kaffe kanske..

Nej, jag har inte dött den här gången heller.

Jag har bara varit på kryssning, flyttat och jobbat en smula.
Och bloggen är det sista jag tänkt på.

Så nu sitter jag här istället, i ett gult vardagsrum med kala väggar.
I en ny vit soffa, som är något mindre bekväm än den gamla insuttna singelsoffan som nu ställts till handlingarna i mammas källare.

Men nästan alla lådor är uppackade.
Vi gjorde en insats igår, mor och jag.
Det går ju inte att leva i låd-landskap. Man blir ju sjuk.

Och idag har jag fått LIA och examensarbete på plats.
Och det blir som jag ville :)
Så här, i det gula rummet, sitter projektledaren för Västerås City Fashion Weekend!
Ska bli sjukt kul.


Och nu ska hon sova.


Godnatt.