Hur jävla dålig får man bli?


FAN.

Ja, här är jag sittandes, fortfarande i österland.

Flyget, det flög utan mig imorse, för vi sov över både ett och två larm.

Jag sover ju alltid med öronproppar och vaknar av larmet ändå, alltid, men inte den här gången uppenbarligen.
Inte herrn heller, men det förvånar mig mindre. Han sover ju som en död.


Så det sket sig med både cocktailutbildning och allt annat som jag hade planerat för de här två dagarna.

Nu får det flygas hem imorgon eftermiddag istället.
Lagom till quizet.


Nog för att det iochförsig är ganska trevligt att vara kvar en dag till, men det hade varit ännu trevligare att befinna sig på Cirkus just nu.



ÅÅÅH. Skitkorv.


I en lägenhet i Åggelby..


Om någon för ett sisådär år eller halvår sedan hade frågat mig var jag skulle spendera den här dan va kanske inte Åggelby det första jag hade pekat ut på kartan.

Men här är jag och det är jättetrevligt.

För er som undrar så är det en del av Helsingfors, så konstigare än så va egentligen inte det.

Jag är för tillfället här i eget majestät då Herr L är och sjunger smågigs på Stockmann.
Jag såg det första men kände att jag kunde avvara de andra två.
Ska möta upp dom på Järnvägstorget om ett tag.

Så just nu avnjuter jag en smärre orgie i internettande.


Och igår kväll fick jag avnjuta en fantastisk julkonsert, som bara var helt underbar.
Bästa sätet fick jag också.
Dom är ju faktiskt helt alldeles.. underbara människor.
Så totalt prestigefria.




Och anledningen att jag släpade med mig datorn hit var att jag skulle skriva klart ett skolarbete.

Så, jag kanske borde jobba på det lite..





Trötter.


Imorse var jag livs levande på plats i köket på Schenströmska herrgården vid den friska tiden 7.00.
Det skulle inväntas frukostbesökare, vilka började trilla in runt åtta.
Då hade jag hunnit dricka té och sätta en konferenssal för 15 personer.

Det va jättekonstigt att vara ute och gå till bilen imorse i bäcksvart mörker. Det händer ju inte allt för ofta att jag är uppe innan solen liksom.
Hjärnan visste inte vad den skulle tro.

Märkligt med stort M va det också att igår gå som besökare på en vocadokonsert.
De sjöng i foajén på konserthuset och jag och Åsa Boholm va där.
Och det va jättejätte-konstigt.
Men trevligt. Och roligt. Tillfreds. Och intressant. Väldigt intressant.
Och allt såntdär.
Men konstigt.
Ine helt oväntat.


Snart bär det av till öster igen.
På fredag närmare bestämt.


Och nu kanske jag ska bege mig till mor innan jag sjunker allt för mycket ned i soffdynorna.

Man blir ju faktiskt rätt trött av att gå upp på morgnarna..




So close.


Så nära en flytt har jag då inte varit hittils.

Så det kanske går framåt....(?)

Eller.. nått.


Aja.

Imorgon är det dags för en dag på Schenströmska herrgården igen.
Svarta byxor och vit skjorta har beordrats, och så ska bli. Det va längesedan den vita skjortan åkte på.


Och, nu har jag bokat och bekräftat datum. 4e januari är det dags. Lite skräckblandad glädje.. :)




Gonatt.



Vi vann!!!!


Två priser igår. Harrys alltså. På Style Awards.

Sjukt kul, vi va så jävla glada, det blev mousserande och en hel del annat på Cirkus igår, så riktigt genomglad ända in i hjärtat är jag.
Ett litet kvitto för allt vi sliter för, nog för att det är roligt, men att få någonting tillbaka som bekräftar att man faktiskt gör ett skapligt bra jobb... Det är kul!

Idag är det fredag och jag jobbar. Är grymt laddad!


Grymt kul är det också att jag hittat en liten själsfrände. Dom växer inte på träd och jag har inte många.


Det har börjat ordna upp sig lite.
Mycket tack vare LIA-plats. Det känns faktiskt oerhört skönt. Och jag trivs rätt bra. Trots bärande av bord och stolar :)
Det gör inte mig något.
Nu blir det ju restaurang i två veckor.


Nä man kanske skulle gå ner och byta om.
Snart.

Sitter med en Katrin på kontoret som är glad som ett barn på en lördag.

Det här förtjänar vi :)




Ha en underbar fredag!!!





e


Ett år.


Min dagbok från november 2004:




idag.

Ons 24 nov 2004 21:49

Övrigt, 5 läsare totalt


är det en månad till julafton.

hoppas den blir något trevligare än förra årets.




igår.
va det ett år sen jag fick veta vad lycka va.





fan va den fattas mig.

 


Jag har insett att november är den månad då jag borde sitta inlåst.

Då skulle livet bli mycket enklare.

Vi har ju även november 2009 i relativt färskt minne.





Alltså..
Herregud.




En annan kultur.


Nyss på väg upp från tvättstugan:

En afrikansk snubbe bärandes på ett flak krossade tomater stannar mig.

- Hello
Jag: - Hello
Han (med sitt bredaste leende): - Where do you live?
Jag: - Here (pekar mot a-porten)
Han: - Bla bla (oklart)
Jag: - You like tomatoes?
Han: - Yes I wen to the supermarket and wanted to buy something. (?) Can I cook for you?
Jag: - No thanks, I´m cooking myself. Have to go (försöker gå)
Han: - So when can I see you? Can I talk to you?
Jag: - Yes, you can talk to me when you see me.
Jag går.
Han: - Can´t I have your number?
Jag: No thanks, gotta go. Bye.


Dom är ju inte blyga iallafall.

Och det är inte första gången jag blir uppraggad av den mörkare variant av snubbar här i närheten, första gången vid cykelskjulet, andra gången på väg hem från ICA och nu i korridoren utanför tvättstugan.


Aja.

Jag håller faktiskt på och lagar mat. Har paj i ugnen. Ska undersöka hur den mår.

Trevlig fortsatt måndag.






e



Det händer grejer.


Helatiden.

Konstiga sammanträffanden och oväntade vändningar.


Men man skulle kunna skala bort allting, och man skulle kunna tycka att ingenting har någon betydelse förutom själva kärnan av allt.

Eller så har det det.

Eller så skulle man bli galen då.


Eller jag vet inte.

Äh.
Dravel.
Jag är för trött för att tänka.


Jag och Jocke va ut igår. Bara sådär. Det händer ju inte allt för ofta nu för tiden så det va mycket trevligt.




Jag har förstått att det är fars dag idag.
Jamen grattis. Far. Till att du är den största muppen av alla muppar.

För mig betyder fars dag en helt annan sak.
Och fortsättning på det kommer imorgon.








Ett år alltså.

Grattis.




Äntligen fredag!



Den här veckan har varit så konstig.

Spännande men konstig.


Nu är det fredag och allt återställs till det normala. SKÖNT!


Jag älskar verkligen fredagar.
Och just den här jobbar jag bar 18-03.

Det kommer bli grymt!


Ha en underbar helg, here it comes!





De här löven..


Varje år är det samma kamp.
Mot löven.
Dessa gulklädda kommungubbar går runt med sina blåsmaskiner och för oväsen och iår har de visst hittat ett nytt genialiskt sätt att tampas med de nedfallna höstlöven.

En krullhårig liten manmed keps och hörselkåpor behagade väcka mig imorse kvart över åtta med sin oväsande gräsklippsliknande maskin. Han sitter ihärdigt och gnider fram och tillbaka över lövhögarna och smular sönder löven vilka läggs som en brun matta över gräset.

Det är det nya tydligen.


Whatever happend to KRATTA?!?!?

All denna energi som läggs på att till varje pris undvika att ta en kratta i sina händer..


JÄVLA OVÄSEN!



Dötrist.


Jag börjar tro att de där mirakelvitaminerna från Nuskin faktiskt har något att bidra med.

Alla verkar ligga nerbäddade i soffor och sängar, sjuka, trötta och allmännt ovilliga att röra sig.

Och här sitter jag och har jobbat helhelg och vill bara göra nått.


Men, nänä.
Jag får visst tygla mig.


Sov till tre i eftermiddags så det kan ju också vara en bidragande orsak.
Och kan orsaka problem att sova ikväll.



Uhh.

Skitsöndagar.

hosta.


dryga hösthosta. men jag har lyckats vända förkylningen.

än sålänge iallafall.

hemma och äten är jag efter att ha spenderat kvällen i pingstkyrkan.
hör och häpna.
jag och mamma va där och lyssnade på ett väldigt bra föredrag av annika östberg, hon som har suttit i amerikanskt fängelse i 28 år och nu fått komma hem.
det va intressant.
och nästan lika intressant va det att befinna sig i pingstkyrkan.
jag kände mig nästan skyldig att jag va där.
som att jag hade en skylt på bröstet där det stod "icke troende" varpå alla tittar snett och undrar vad jag gör där.

fast det va ju bara i mitt huvud förstås.

där sker det mycket som inte är sant..


pratade med världens tröttaste kvinna ikväll som hade en lägenhet på djäkneberget till uthyrning, vilken jag missade med en hårsmån.
hos liksom suckade fram svaren.
hm.


och imorgon blir det en dag av stora mått.
först stockholm med niotåget.
sedan hem och direkt till jobbet där det vankas 13 timmars jobb.
men det blir grymt att stå i nattklubben på salsakvällen.
den brukar ju va välbesökt.


nej, nu ska det förberedas lockat löshår och vägbeskrivning. och..
och sömn.


gonatt.


Back on track.


For now iallafall..............

Det är ju ett litet kretslopp i sig.



Man kanske skulle ta och sova.

Besiktning av bil imorgon bitti, samt en hel del annat vänat på agendan ímorgon eftersom jag sov bort hela eftermiddagen idag.



Natti.




Dimmigt.




...




Det behöver göras.




Men HUR??


RSS 2.0