Bröd..


Inatt runt midnatt fick jag nog. Jag va hungrig, men INGENTING som jag fick äta ville jag ha. Och så har det varit i några dagar. Och det kändes inte bra.
Så jag kokade nudlar.
Och så va det med den saken.
Så nu vet vi det.

Jag är lite krasslig och har gett bort mitt jobbpass till Nelly.
Känner mig konstig i halsen och orkar knappt resa mig från soffan.

Såatt, så fick det bli.


Äntligen!


Idag har jag, tro det eller ej, äntligen fått min tiger på ryggen färdig! Det tog ju bara lika lång tid som en graviditet..
Och idag va den värsta sittningen av alla, fyyy faaaan va ont det gjorde.
Vidrigt.
Kvart i fem klev jag lättad ut från tortyrkammaren.

Den ska förresten fotas och uppvisas i en tatueringstidning när den är färdigläkt. Det är lite kul.


Ikväll har vi ätit LCHF-kladdkaka jag och älsklingen. Med jordgubbar och grädde.
Det va ganska gott.

Men... Näej.
Jag äter nog hellre en bit riktig kladdkaka om året än nått slags supplement en gång i månaden.
Om ni förstår vad jag menar.

Och den där tandkrämsliknande bismaken av Stevia är knepig att tvätta bort från tungan.

Nej tack.
Jag satsar på the real thing istället.

Och nu ska jag satsa på att sova lite.



I väntan..


Älsklingen sitter i vardagsrummet och pratar högt med sig själv och ser på fotboll. Eller kanske han pratar med spelarna och domarna, det är lite oklart.

Jag håller mig under tiden i sovrummet och ser på andra program. Just nu nyheter.

En vecka har passerat av den hära berömda dieten jag testar, ett halvt kilo har jag gått ned visade det sig på invägningen igår, och det känns inte sådär jättemotiverande.
Visst, att gå ned ett halvt kilo i veckan är väl bra, men för att jag ska tycka det är värt den enorma sänkning av livskvalitét som en lchf-kost innebär för mig så ska resultatet vara fantastiskt.
Och det kan man ju inte påstå. Så en vecka till kör jag, sen återgår jag till normal nyttig mat.

Lite småförkylda är vi här. Det nyses friskt i vardagsrummet..

Och nu är visst fotbollen slut.
Hej.


16.47


Klockan är kvart i fem och himlen är ännu inte helt svart.
Det bådar ju gott!

Idag var jag på liten promenad alléna på eftermiddagen. Det va ju så otroligt vackert väder.
Jag gillar ju inte vintern. Men jag gillar solen mer än vad jag ogillar vintern.
Och visst är det ju ganska vackert när det gnistrar och glimmar överallt....


LCHF


GI.. Atkins... Eller vad man nu väljer att kalla det.

Kärt barn har många namn. Och tydligen, har jag läst mig till, började man lansera Atkins-dieten redan på 60-talet.

Jag har ju några onödiga kilon som sitter så envist på rumpan att de börjar kännas omöjliga att få bort.
Så nu ska jag testa detta berömda fenomen som ju ska få varenda människa att tappa vikt.
På riktigt den här gången.
Jag är faktiskt riktigt peppad.
Igår var jag och botaniserade i alternativa mjöl-hyllan på hälsokostaffären.
Herregud, det finns ju en uppsjö.
Nu ska jag bara lära mig vad man gör med dom också.

Det positiva med den här dieten är ju att man kan äta ost i vilka mängder man vill. Och ost är ju typ det godaste som finns på den här jorden.


Men nu ska jag titta på the Killing.
Det börjar dra ihop sig i storyn. Spännande som fan.


Gonatt!

Sömn


Jag befinner mig i sängen hos herr Andersson, där jag har en tendens att spendera de flesta av mina nätter.

Imorse behagade byggjobbarna i lägenheten bredvid börja borra med slagborr klockan halv nio. Så då va det färdigsovet för min del.
Det finns ju en risk att det blir en repris imorgon, men den risken är jag villig att ta.

Besöket hos systern va trevligt.
Det är alltid trevligt.
Och barnen är så söta så man nästan vill ta med dom hem.
Nästan.

Och lägenheten vi skulle ha tittat på såldes hastig och lustigt idag för 1.725 000.
Katsching! Grattis, 130 000 över vad den sattes ut för.


Nähe. Sova ska vi.
Godnatt.


Åka tåg


Jag fick ett ryck häromdagen och köpte tågbiljetter till Skåne för att hälsa på systern. Jag behöver en liten semester och hittade billig resa ner på Tradera.

Så här sitter jag nu, på tåget.

Som just för tillfället åker åt fel håll eftersom jag måste åka till Stockholm för att hoppa på direkttåget till Malmö.

Lite onödigt kan man tycka, men köper man biljetter på Tradera så får man ta det som bjuds.

Igår jobbade jag min första stängning sedan vi började ha öppet till tre.
Vilket resulterade i att jag abrupt vaknar av att min älskling står i hallen i tron att jag var klar att hämtas för att åka på lägenhetsvisning.
Någon sådan blev det inte, utan istället fick han hjälpa mig stresspacka, diska min disk och fixa frukost.
Tack för det min kärlek :)

Lägenheten hoppas vi att vi får en ny chans att se. Den är väldigt fin.


Så nu väntar ett par dagars avkoppling. Det ska bli riktigt skönt..


Tröttmössa


Sålänge som vi serverade lunch på Harrys så blev man ju automatiskt tvungen att hålla någon slags dygnsrytm.

Men nu vette fan.

Fast jag har faktiskt varit ganska duktig idag och varit på pass på SATS på lunchen. Och innan det promenerat från M och hem. Och efter, lagat mat och ätit.

Men nu har klockan passerat fyra och rullgardinen har dragits ned utanför fönstret...
Så det återstår att se om något mer blir gjort idag..




Äta mat.


Det är inte dumt.
Vi späkade oss i några timmar för att vi tänkte att det räcker att äta mat en gång när man har klivit upp klockan tolv på dagen.
Så svinhungriga begav vi oss till vårt andra hem; Harryyyys.

Vi har inmundigat hamburgare och bbq ribs, lika smarrigt som alltid, och nu är vi allt annat än hungriga.



Harrys en lördagkväll och här är mer dött än hemma i min lägenhet. Nästan iallafall.
Men det gör inget.
Jag tycker om att vara här ändå.


Morgonstund!


Godmorgon.

Här sitter jag i ottan klockan kvart över nio och har både ätit frukost och tagit reda på varför jag inte får någon a-kassa.
Och innan det också blivit hemskjutsad av M. Där jag har spenderat de flesta av mina nätter, och dagar, den senaste veckan.

Det är jätteljust ute. Sådär morgonljust som vi sjusovare sällan upplever. Väldigt fint.


Snart åker den ner, men några dagar till ska jag titta på min fina julstjärna i fönstret.


Men nu ska jag gå och sova.


Revival 2013

 
Hej igen!
 
Ibland tar jag mina små pauser från saker i livet, och vissa gånger varar de längre än väntat.
Som denna gång till exempel.
 
Men nu är det nytt år, och trots att det är en klyscha så är det som att saker och ting börjar om på nytt och man ger sig själv en ny fräsch start i livet. Med vad det nu kan innebära.
Jag då, till exempel, tänkte blåsa lite nytt liv i min lilla blogg.
 
Så vad kan då passa bättre än en liten summering av det gångna året, med tanke på att jag inte hört av mig sedan i mars.
 
Here it comes..
 
 
 
Förra året skulle bli mitt år.
Med tanke på allt skit som hade varit så skulle det bli mitt år, på riktigt.
 
Och såhär med facit i hand så kan jag konstatera att det blev det.
 
Januari började med en liten hak-operation följd av en månads traditionell kovalescens, men den här gången med gummiband runt huvudet. Jag gick knappt utanför dörren på tre veckor och det va jävligt skönt.
Karantären bröts av ett besök hos syster i skåne följt av en galen restaurangkryssning med harrys-gänget sista helgen i månaden, och den blev som en liten start för mig och M.
 
Direkt hemkommen flyttade jag. Igen.
Den här gången till Bomansgatan där jag bosatte mig i Matilda Tjernelds lägenhet.
 
Flytten följdes direkt av början på 12 veckors praktik på citysamverkan.
Jag skulle leda lite olika små och större projekt, där Modeveckan 2012 skulle va min bäbis.
Under den här periden gjorde jag inte speciellt mycket annat än att sitta på kontoret, jobba, äta och sova. Tanken var att man skulle skriva examensarbetet också under praktiken, men riktigt så blev det inte för min del. Det skrevs sen.
28 april opererades mitt högra ben, för åderbrock. Jag blev sövd för första gången i mitt liv och det va lite småläskigt.
4 maj gjorde jag sista praktikdagen, och sedan var det full fart med det sista som skulle göras.
25 maj va det examen och hela världen var min.
Försommar, sol, ÄNTLIGEN examen, och middag med min M och rosa champagne på Harrys på kvällen. Och mycket bättre än så blir det helt enkelt inte.
 
Hur jag orkade med vårterminen med skola, praktik OCH en massa jobb på Harrys är ju såhär i efterhand ett mirakel.
 
I juni jobbade jag i princip bara, det gick väl av bara farten.
 
Och efter cityfestival och Power Meet så åkte jag och M på en välbehövd liten semester i Göteborg. Det va nog årets tre härligaste dagar.
 
DIrekt hemkommen vankades det flytt igen.
Nu till Källgatan.
Centrum, ÄNTLIGEN.
23 kvadrat var det som väntade mig, men sålänge jag får bo i city kan jag bo i en skokartong, så det gjorde inget.
Och efter allehanda cirkus med idioterna på VS-hus kunde jag till slut flytta in 30e juli.
 
Jag började på en ryggtatuering, som skulle visa sig bli en oändlig historia.
 
I augusti var det dags för operation av ben 2 och så va det överstökat.
Jag och M var och såg Winnerbäck i Kopparlunden, och jag åkte nyopererad till Stockholm på The Real Festival.
Det va också jävligt trevligt och väldigt, väldigt nostalgiskt på alla sätt.
 
September försvann i något slags töcken, jag bodde in mig i mitt lilla city-kryp-in men saknade lite stigen mellan buskarna som tog mig hem till M från Bomansgatan på 5 minuter till fots.
 
Jag började träna, till min egna stora förvåning när Sats öppnade uppe på taket till Igor.
 
Och 4 oktober va det så dags.
30 år blev jag visst fyllda och det firades med middag på Frank. Med älsklingen förstås.
Jag fick en dator av mamma i present. En Mac Book Air. Och det kalasades till höger och vänster.
 
Jag hade födelsedagsfest på Harrys och hälften kom. Men den hälft som var där hade trevligt och jag likaså.
 
November försvann också i något slags töcken.
Jag var ledig en vecka och hälsade på syster i Skåne. Och barnen som definitivt hade blivit större.
Fortsatte med tatueringen.
Och bodde sambo med M efterson jag hastigt och lustigt hade hyrt ut min lägenhet till förmån för två grabbar från  Ljungby och för min del lite extra pegar till jul.
 
I början på december stack dom och jag fick tillbaka min 23-kvadratare.
 
Jul och nyår firades i år med två familjer. Igen.
Och det kändes faktiskt väldigt, väldigt trevligt.
Tolvslaget räknades in uppe på Djäkneberget med min älskling.
 
Och det va det.
 
 
 
Jag fick frågan på nyårsafton vad som var bäst med det gångna året.
Och det är ju rätt solklart.
Att jag släppte taget till slut och vågade låta det hända.
Det var ju tur.
För det är ju faktiskt väldigt trevligt att ha någon att tycka om.
 
 
 
Och här snö-regnar det idag och är plus-grader.
Igår var det strålande sol, fågelkvitter och Ellos vår-katalog på dörrmattan när jag kom hem. Då började vårkänslorna röra på sig, tills jag återkom till verkligheten och insåg att det var den 2a januari.
 
Och TV-bilden funkar inte, den är felanmäld oh återkommer eventuellt till kvällen.
Så jag har haft webbradio skvala på i bakgrunden, men nu verkar även den ha lagt ner.
 
Och ikväll ska jag jobba.
 
Det blir nog bra det.
 
 
 
//e
 

RSS 2.0