Ett finger för en kanelbulle.


KANELBULLE KANELBULLE KANELBULLE.

Varför kan jag inte sluta tänka på kanelbullar?

Helst en såndär butiksbakad, alldeles färsk och varm och med alldeles för mycket socker på.


Är det här ett bevis på att även jag har ett visst sockerberoende?
Såhär en vecka in i sockerlösheten.

Kolhydratjunkie, ja absolut.. Men socker? Näe. Det trodde jag inte.


Fast jag skulle inte vilja ha godis.
Men bullar, ja tack.


Idag har jag spenderat timmarna i soffan snorandes och hostandes.
Och nu tänker jag gå och lägga mig IFALL det skulle vara så att jag skulle kunna somna..

Det vore ju roligt om man skulle kunna gå till skolan imorgon iallafall.
Det visar sig.



e



Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0